- Okej, förresten, jag hittade denna bild på dig, sa han och visade mig en bild som han hade på sin iphone. Det var en bild på mig från när jag var liten och var med på en barnreklam.
- NEJ VAR ELAKT! sa jag och kunde inte låta bli att skratta. - Radera den..
- Aldrig, det är den sötaste bilden jag sätt..

---

- Okej, du får ha kvar den om du säger vart du fick den från? frågade jag nyfiken och skrattade.
- Jag googlade bara på ditt namn så kom flera bilder upp, bland annat den. Du har varit i den här branchen längre än mig, jag vet hur det är att vara normal, minns du något om det? alltså något om att vara en tonåring som går i skolan, frågade han mig och han såg väldigt nyfiken ut faktiskt.
- Nej, inte direkt. Men jag känner mig rätt normal ibland, typ som nu..
Det blev tyst ett tag och jag avbröt snabbt tystnaden.
- Din film never say never var grym, jag grät när jag såg den, sa jag helt random.
- Tack..

Vi började gå mot en glasskiosk och vi pratade om allt möjligt nu. Jag berättade om min och mileys vänskap, eftersom han undrade väldigt mycket. Han var väldigt frågvis.

- Du är väldigt frågvis har jag märkt, sa jag och vi kom fram till glasskiosken och jag stod och kollade lite på sorterna.
- Tycker du det är jobbigt?, han kollade på mig oroligt.
- Nej då, jag tycker om att mina vänner ska veta om mig, sa jag och skrattade.
Han log tillbaka. Vi kollade på olika smaker, tillslut tog jag en chocklad och vanilj och han en päron smak.
Jag tog fram mina pengar till kassan.
- Nej, jag betalar, sa han.
- Nej, det är lungt, sa jag
- Men jag betalar, insisterade han.
- Det är bara 1 dollar, sa jag och gav fram pengarna till kassan. Han suckade och sedan betalade han sin glass.

Vi började gå runt lite i ett bostadsområde i Santa Monica.
- ska vi busplinga? frågade han.
- Haha fett kul, sa jag och skrattade.

Utan att jag han knappt blinka så såg jag honom stå vid en dörr och plinga, jag börjada springa och han sprang förbi mig ganska fort men sedan stannade upp för att vänta på mig.

- Förlåt, jag har jätte dålig kondis, min personliga tränare hatar typ mig, skrattade jag och han skrattade ännu mer.
Jag tog upp min iphone och tog en bild på mig och justin. Båda vi skrattade på bilden. Jag bestämde mig för att inte twittra den.

Vi fortsatte busplinga hela kvällen. Justin var mycket roligare än vad jag trodde, han har världens roligaste skratt. Vi började gå tillbaka till våra bilar. Det kom fram två småflickor - en blond och en rödhårig - till Justin och börja skrika, han var tvungen att hålla för deras mun.

- ÄR DET SANT? Är du Justin Bieber?? frågade den blonda.
- Ja, och jag tar bild med er om ni inte skriker, sa han och log mot tjejerna. En av dom sneglade på mig.
- Är du Valeria Espinoza? frågade den rödhåriga mig. Jag nickade.
- Omg, jag älskar din show!! Kan vi få ta en bild med er, sa den rödhåriga medans den blonda kollade lite snett på mig.
Jag och Justin tog bild med båda flickorna och det kändes lite konstigt eftersom det var vår förta fanbild med två fans.

- Tänkte du på att det var vår första fanbild med fans? tilsammans, sa justin.
- Ja haha, skrattade jag.
Justin följde mig till min bild.
- Vi ses då, det var kul att hänga med dig! sa han och skrattade. 
- Jag ser dig officiellt som min vän, sa jag och skratta och kramade honom hejdå. Jag hoppade in i bilen och körde hem...

Den natten, drömde jag om Justin Bieber...
________________________________________________________________________